Kaos

Okej Malte, vakna inte på kvällen och tokvråla. Det är inte jättekul.
Sov gärna i din säng hela natten och vakna pigg och utvilad istället för att vakna trött och grinig.
Så går det när man är vaken på natten!

Å jag vill vara en gnutta pigg på jobbet imorgon tack.

Kokning av hjärnan pågår.

-Mamma, titta på min gubbe
-Jag ska bara äta frukost
-Mamma kom
-Snart, ska äta frukost
-Mamma kom
-Jag kommer när jag ätit färdigt
-Mamma kom
-Snaaaaaaaart
-Mamma kom
-............
-Mamma kom
-Mmmmm.. Alldeles strax, två tuggor kvar
-Mamma kom
-Jaaaaaaaaaaaa

Han spelar minecraft, jag kollar sjuttioelva gånger på vad han gör, sen säger jag att nu ska jag äta frukost så jag kan i te komma och titta på en stund (drömmer om att äta frukost ifred, en av mina högsta önskningar..)
Men..
-Mamma kom
-Mamma kom och titta
-Mamma kom
-Mamma kom då!
-Mamma kom och titta vad jag gör
-Mamma
-Mamma
-Mamma kom

Alltså. Sitta och äta frukost (eller äta överhuvudtaget) utan att resa sig från bordet, finns sånt på riktigt? Eller är det bara sånt som folk utan barn kan göra?
Eller när barnen sover/är nån annanstans/är inlåsta i garderoben?

Varm mat är en lyx. Funderar på hur det skulle vara med stumma barn. Eller guldfiskar.

Nä, barn kan ju vara roliga, haha-roliga. I land undrar jag -What the fuck tänkte jag med? TVÅ barn?!
Äh, jag skulle inte vilja leva en sekund utan dom, så ni behöver inte ringa soc, dom är mitt allt. Jag är bara lite trött och grinig på morgonen. Barn är ljuvliga. Speciellt när dom sover.

Har varit sjuk. Isolerad hemma. Varit på konsum iofs.
Ska jobba hela helgen, känns faktiskt kul. Träffa folk iaf!
Nog för att Jonne och barnen är folk men ändå.

Ta lite koffeintabletter å sen kör vi!

Nåt måste det vara. Malte vaknade på helt fel sida, gnällde och gnällde så fort han slog upp ögonen. (och gnäller än)
Gick till Elias rum och möts av en skitarg 7-åring som försöker ta på sig för små jeans. Föreslår nya byxor och får nåt slags halvt avgrundsvrål till svar.
Sur och tvär hela morgonen. (kanske nu oxå, vad vet jag. Han är i skolan nu)
Och jag har ont i huvudet. Och är trött.

Bilden har inget att göra med texten. Eller nåt annat för den delen heller.

Varför glömmer jag alltid bort att man intr ska lämna Elias obevakad på toa? Speciellt när han duschar..
Idag efter en stunds duschning så går Jonne in dit och hittar Elias rullandes på badrumsmattan, kranen och duschen spolar, allt är blött och man bara.. Hoja.
Man ska heller inte lämna shampo och så t brevid honom i duschen, då töms dom och fylls med vatten. Även mitt nagellack har han tömt tidigare.

Kanske videoövervakning på toa är en bra ide?

Maltes pottbesök tog denna gång 1 timme och 15 minuter. Han bajsade efter typ en minut och sen satt han och spelade på Elias nintendo.
Jag fick muta bort honom med lite sockerdricka, annars hade han väl suttit där än.

Det luktar ju som inte hallon precis.

Det är Malte det. En riktig liten knasboll, en envis och söt sådan.

Sitter på pottan i eeevigheter, helst samtidigt som han äter, leker och tittar på tv. Ja, allt samtidigt.
Känns sådär fräscht när han sitter å skiter i pottan medans han käkar.. Mmmm..
Sen sitter han gärna på pottan i 20-40min, ibland mer. Liksom. Varför?

Envis som.. *valfri svordom*
Har han bestämt sig för något så är det bäst för alla om det blir så.. Jag brukar försöka låta honom bestämma själv dom saker han kan, typ vilka kläder han ska ha på sig, vilka böcker som ska läsas på kvällen, och såna lätta saker. Råkar man bestämma åt honom så kan han utan problem vråla i 30min utan andningspaus. (känns det som)
Igår bestämde han att han skulle ha gröna kläder. Allt skulle vara grönt. Jaja, bara att leta fram gröna kläder.
Vissa hade för lite grönt för att duga så då fick jag leta vidare.
Visst låter det som att han bestämmer allt. Och det är till viss del sant. Det blir kalabalik utan dess like om han tycker att vi gör något fel eller mot hans vilja.
Är vi hemma och inte ska nånstans så får han tjata/grina/vråla om han tex tyckte att han fick fel glas till middagen. Det kan jag ta. Då har man oftast tid (men inte ork) att låta honom skrika i 30min för ett glas.

Men ska vi iväg till dagis så är det bäst att göra som han vill. Det som man kan. Annats blir det skrik och vrål, får inte på honom varken inne eller ytterkläder, han vägrar gå till dagis, vägrar lämnas och bara vrååååååålar. Så jo, han är chefen hemma.

Sövningen då. Läsa böcker (mamma ska!) och det ska vara 3 stycken, och sen pillar man bort skräp från hans näsa tills han somnar.

Till maten vill han ha ketchupen/dressingen/creme fraischen på sidan av tallriken. Får helst inte röra maten. Annars blir det. Ja, vrål.

Och så är han mammig. Inte mammig utan MAMMIG!!!
Försöka ta sovmorgon går knappt (ibland går det såklart) får han veta att det är pappa som ska stiga upp så blir han helt galen, står och drar mig i armen, huvudet, täcket och försöker få upp mig. Jonne får nästan slita bort honom från mig och bära honom vrålandes till tv-rummet.
Känner mig jättesämst och sovmorgonen är ändå förstörd.

Mamma ska ge maten/vattnet/allt annat. Inte pappa.

-Jag vill inte vara med dig pappa! Kan man höra ofta i detta huset. Jonne försöker så gott han kan men Malte är jäkligt envis. Försöka avleda honom går typ aldrig.

Är jag inte hemma så går det ju bra, då han har ju inget val.

Nä, får sluta skriva nu, ingen har väl orkat läsa ändå.

Sitter på pottan och leker med playmobil. Han har suttit på pottan i 30min nu.

Känner mig inte alls frisk, ligger i soffan och kroppens känns svag, benen är som spagetti och huvudet värker mer än en bakisdag. Magen mår inte heller bra.

Får så dåligt samvete, skulle ha jobbat igår och idag. Trivs faktiskt där på Annis, det är roligt, men stressigt, människorna som jobbar där är riktigt trevliga. Hoppas att jag får fortsätta där bara.

Nä, vila bort huvudvärken kanske

Känns lite bättre idag. Än så länge iaf.
Elias är frisk, han är även tillbaka till sitt vanliga jag. Förra veckan var han så lugn och tyst, men nu är han som vanligt...

Imorgon hoppas jag att jag får gå till jobbet å barnen till dagis/skolan. Börjar känna mig lite instängd här hemma.

Kommer jag nånsin att bli vuxen? Äldre blir jag ju, men inte mognare.
Känner mig som en fjantig 15-åring utan mål i livet.
Liksom bara tar upp plats och skräpar omkring. Oviktig.
Dålig mamma. Orkar inte leka. Trött som satan.
Vill få ordning hemma, men inte gör jag nåt åt det. Dålig på att planera, passa tider, lämna in viktiga papper.
Har en dålig dag. Har inte sovit bra den senaste tiden, det märks på humöret. Humöret blir inte bättre av att barnen är sjuka, inte blir jag piggare heller.

Vill vara supermamman som orkar allt, laga mat, städa, leka och pyssla med barnen, vara ute och leka, vara glad jämt och liksom vara. Bra.
Hur fixar alla andra det?

Kommer jag nånsin att bli vuxen? Äldre blir jag ju, men inte mognare.
Känner mig som en fjantig 15-åring utan mål i livet.
Liksom bara tar upp plats och skräpar omkring. Oviktig.
Dålig mamma. Orkar inte leka. Trött som satan.
Vill få ordning hemma, men inte gör jag nåt åt det. Dålig på att planera, passa tider, lämna in viktiga papper.
Har en dålig dag. Har inte sovit bra den senaste tiden, det märks på humöret. Humöret blir inte bättre av att barnen är sjuka, inte blir jag piggare heller.

Vill vara supermamman som orkar allt, laga mat, städa, leka och pyssla med barnen, vara ute och leka, vara glad jämt och liksom vara. Bra.
Hur fixar alla andra det?

Elias är.. Inte som han brukar vara. Han är liksom lugnare på nåt sätt, funderar om han har feber.. Lite snorig är han ju iofs.
Inte för att jag klagar.
I land kommer dom hysteriska anfallen och han vrålar på sin bror, men inte lika mycket.

Idag berättade han lite grejer dom gjort i skolan!! Han brukar alltid svara -Kommer inte ihåg. När jag frågar vad dom gjort. Men idag berättade han helt frivilligt! :O
Jag hamnade nog i chock.

Så känner jag mig nu. Elias hade huvudvärk imorse men jag skickade honom till skolan (kanske är på väg att bli sjuk, eller sovit dåligt, druckit lite eller vill bara inte gå till skolan)
Dåligt samvete. Kanske han är sjuk?

Lämnat en illvrålandes Malte på dagis. När vi gick dit så var han glad, när han hade klätt av sig så vägrade han lämna mig. Skrek, vrålade, ville vara med mig. Jag stannade en stund men insåg att detta inte kommer att bli bättre hur länge jag än stannar. Så jag gick sen, han grät. Jag känner mig hemsk :(

Kanske vi kan flytta ut till djungeln och skita i skola/jobb/dagis och bara vara med varandra. Dag och natt.

Segare, ännu mer segt, jättemegasegt, Malte.
Inte låta stressad, inte säga skynda, inte tvinga, ta det luuungt.
Att komma iväg med Malte är inte lätt. Allt går seeeegt. Stressar man går det ännu segare, låter man honom vara går det skitsegt.
Hoooooja! Jag vill vara ledig!

Hur gör man nu när barnen ska till dagis och skola? Vad skulle dom ha med sig?
Kniv och en termos kaffe? Julgransglitter och plastblommor?!
Hjäääälp!! Hur lämnar man av dom?
Slänger man in dom i skola/dagis brevlåda? Plingar på, lämnar ungen i en kartong och springer därifrån?
Alltså. Stackars barnen kommer att gå nakna och förvirrade första dagen efter ledigheten.

Dom ger mig gråa hår, hjärnan kokar över och tålamodet försvinner snabbt.
Men dom är ändå mina älskade ungar, jag har pressat ut dom från mig, haft dom i magen i en halv evighet. Jag älskar dom massor och kommer alltid att göra. Vad som än händer.

Har försökt allt. Han somnar ju efter ett tag men oftast med tjorv och gnäll. Från att han var liten vill han inte att man rör honom när han ska sova. Kanske hålla handen en stund men sen drar han bort handen och vänder sig om.
Försökt smeka på ryggen/över håret men nejnej, det tycker han inte om.
Ibland vill han kramas när han ska sova -Mamma, ska vi kramas? Men inte pussas!
Men. Så har jag råkat komma på hur man får honom att slappna av och sen somna.
Han brukar klaga på skräp i ögat och vill att jag ska ta bort det. Så jag gnuggar hans öga (ögonlock) och han blir stilla direkt. Slappnar av. Och sen sover han.

Ibland klagar han på skräp i näsan och vill att jag ska ta bort det.. Visst, som den snälla mamma jag är så petar jag hans näsa. Mina fingar är ju gigantiska så dom kommer inte så långt in.. Men pillar lite på sidan av näsborren och hans ögon rullas bakåt, kroppen slappnar av och sen somnar han.

Varför har jag inte provat detta tidigare? Det möste väl vara vanliga sätt att få barn att sova? Berättar dom inte det på bvc?
-Jaha, din unge har svårt att somna, pilla ungen i näsan så ska du se att ungen somnar..

Imorgon är jag och barnen lediga, vad ska vi då hitta på?
Ut ska vi, åka lite pulka eller spela lite landhockey.
Sen på tisdag börjas det igen. Skola/dagis/jobb. Hämtningar/lämningar/stress/matlagning/städning. Själv. Jonne jobbar em så jag har hand om alla kvällsbestyr.

Får någon natt sen vaknade Malte (han sover i våran säng) medans vi kollade tv (i sovrummet då..) och det var nåt cops-liknande där några hade suddiga ansikten. Malte tyckte dom såg lite konstiga ut..
-Han har ingen mun! Inga ögon heller. Men han har hår! Han är suddig. Men han den andra är inte suddig.
Mina försök till att förklara att dom hade suddat ut deras ansikten så man inte skulle känna igen dom gick inte bra. Alls.
Dom var suddiga helt enkelt.

Han är så söt

Det där härliga jullovet. Inga långa sovmornar, Malte har ju vaknat mellan 9-10:30! Hur skönt som helst!
Men snart börjar vardagen igen och tidiga mornar. Stressa till dagis, jobb och vara allmänt trött och seg.
Men det ska nog gå bra. Väl?

Detta år vill jag
•Ha ett jobb som jag trivs med
•Ha mer tålamod med barnen
•Gå ner i vikt.. Igen :/

Och säkert en massa mer saker. Jag vill att detta blir ett bra år.

Jag vill ha eget lego. Roligt lego. Typ ett stort hus att bygga, nåt med en massa delar som blir nåt fint sen.
Nåt som jag får bygga SJÄLV, utan att barnen ska vara med och hjälpa till.
Lego är kul

Nu på jullovet har våra läggtider ändrats.. Vi lägger oss allihopa vid 23-01 nångång, ids inte hålla på med sövning i timmar och bara bli arg och frustrerad, så barnen somnar när dom somnar.
Typ i soffan när vi tittar när Jonne spelar på Elias xbox, eller i våran säng när vi väl går och lägger oss.
Igår råkade Malte somna vid 19:30, men vaknade när jag bar honom till hans säng, sen skrek han i typ en timme men blev lugn sen och vi byggde med lego och lite sånt.
Sen somnade han brevid mig när jag gick och la mig.
Och vaknade 10:30, heeelt okej för mig ;)