Kaos

Jag vet att jag gnäller och är negativ. Men ibland är det liksom skönt att få skriva av sig all frustration.
Mornarna är svinjobbiga.
Först försöka få Elias upp ur sängen, han vrålar som värsta tonåringen -Stick! Stäng dörren!
Det är sällan han kommer upp före 7:30, ibland vid 7:50.. Han är nog inte i tid till skolan många dagar i veckan.
Försöka få honom att äta frukost, klä på sig och borsta tänderna. Segt som sirap går det. Oftast klär jag på honom.

Nå men tillslut kommer han iväg till skolan efter många om och men.
Sen har vi den där Malte..
Förutom att han vrålar och gnäller medans jag försöker fixa i ordning Elias så går allt ultrasegt med honom.
Han ska göra allt enligt sina egna påhittade rutiner. Klä på sig i speciell ordning. Råkar jag göra fel så blir det utbrott delux och han klär av sig ALLT och ska börja om från början.
Samma med frukosten, ytterkläderna, vägen till dagis och hir jag lämnar honom på dagis. Blir nånting fel så blir det härdsmälta. På riktigt.
Ibland försöker jag verkligen att nej, nu är det bra! Det räcker nu! Det splar ingen roll om vi tog på täckisarna innan fleecetröjan!!! Du behöver inte vråla och klä av dig allting och börja om från början!!!!!!!!
Men.. Kaos kaos kaos.

Ibland tappa jag humöret. Kastar typ hans täckisar ut till hallen. Skriker rakt ut. Nä, jag gör aldrig honom illa, bara så ni vet. Men jäklar vad arg man blir tillslut. Tålamodet räcker inte hur långt som helst.

Idag fick jag även samtal från Elias fröken (hans ord. Fröken är ledig hela april) och då har Elias stuckit från skolan.. Han skulle ju hem efter skolan men hade stuckit typ 10 min innan dom skulle sluta. Han skulle bara till hallen och lägga en sak i ryggsäcken och sen kom han inte tillbaka till klassrummet.
Medans jag pratade med fröken så kom han hem.
Ja. Vad ska man säga?

Kom hem efter 11,5 timmars jobb. Hem till två vakna ungar som har haft barnvakt. Mysigt att få träffa dom litegrann. Men jag var lite sliten. Nåja, vi lägger oss alla tillsammans i min säng och tittar en film, då kanske dom somnar.
Då börjar första bråket. Välja film. Dom har inte riktigt samma smak när det gäller film, men efter ett bra tag av bråk, skrik och lite slagsmål kom dom överrens om en film.
Bra bra, då kan vi lägga oss.

Vi tittar filmen utan några större problem, men när filmen är slut är alla fortfarande vakna.
Filmen stängs av. Och nånstans här börjar då kaoset.
Malte börjar vråla, ska se en annan film, ska spela på min mobil, täcket ligger fel, jag ligger på fel ställe, kudden är fel. Ingenting är rätt helt enkelt.
Han vrålar. Och vrålar. Och sliter i täcket. Nånstans här funderar jag på att emigrera till ryssland.
Vrålandet fortsätter. Och nu börjar Elias bli less, han har huvudvärk (kanske av medicinen?) och huvudvärken blir ju inte bättre av att Malte skriker.
Så Elias gråter, Malte skriker.
Elias flyttar tillbaka till sitt rum, gråtandes. Jag var tvungen att ta Malte till sovrummet igen, så Elias fick lite lugn och ro.
Elias gråter i sitt rum och Malte vrålar i sovrummet.

Jag drömmer mig bort. Vart som helst, djungeln, skogen eller en ensam fjälltopp.
Malte somnar, Elias oxå. Tillslut.

Idag är en ny dag. Kanske en bättre. Förhoppningsvis iaf.

Påsklovet är slut.
Mitt tålamod är slut.
Min ork är slut.

Barnen bråkar. Hela jävla tiden. Malte slår Elias, Elias slår Malte 100 gånger hårdare. Malte vill spela tv-spel med Elias. Elias vägrar. Malte gråter. Elias skriker. Elias slår Malte. Malte slår Elias. Elias slår Malte.

Dom leker nån sorts brottningslek. Elias är hårdhänt. Väldigt hårdhänt. Typ sparkar Malte, biter Malte eller knuffar ner honom i golvet. Malte slår Elias, Elias slår Malte.

Får man säga att man är less nu? För jag är så förbannat jävla skitless på alla jävla bråk, gnäll, tjat, skrik.
Malte har gnällt typ hela jävla dagen. Jag får inte gå utom synhåll. Då får han ett mega-utbrott. Gå på toa? Nejnej, inte utan en unge i famnen.
Klä på sig? Nejnej, ungen har åsikter om precis allt. -Neeeej mamma! Inte ta bort glasögonen/inte den tröjan/inte ha snodd!
Jag säger att jag visst får ha det, han tokvrålar och försöker slita av mig det jag inte får ha.

Nu ska han i säng iaf. Bara nästa unge kvar sen då.

Vilket härligt, jobbigt, kaosigt, roligt och knasigt påsklov vi har haft. Käka på thai/frasses i en klunga på typ 15 personer, tog upp halva stället kändes det som. Familjen annorlunda fast med fler vuxna :)
Barnen har lekt, gnällt, skrikit, skrattat och gråtit. Och ätit glass förståss.

Vi har hinnit med skoteråkning, grillning i skogen, leklandet, badhuset, pulkabacken, stan, kalas och suttit hos mamma med alla ungar.
Saknar alla redan. Det är så roligt att träffa dom allihopa.

Nästa vecka börjar vardagen igen, jobb, dagis och skola. Skulle fan behöva semester efter ledigheten...