En 6-åring

Eller han känns mer som en arg tonåring nuförtiden..
Smäller i dörrar, skriker, blir arg/sur/ledsen för minsta lilla. Går något fel kan han gråta/skrika i en evighet.
Om jag blir galen? Absolut. Fast jag vet att det inte hjälper så blir jag arg på honom, skickar in honom på rummet när han för miljonte gången retar lillebror. (knuffar, kastar hans grejer, säger att lillebror ska få glass..)

Ska bli skönt med skola igen imorgon, då är han lite lugnare. Då har han fått leka, vara ute å annat skoj.

Skulle vilja att han tog hem någon kompis nångång.. Men hur gör man? Han har ingen kompis som han leker mycket med. När jag hämtar honom så leker han antingen själv eller med en fröken.. Men han säger själv att han leker med andra. Måste fråga fröknarna om han leker med någon speciell så man kanske kan försöka prata med föräldrarna och ordna en playdate.. Eller hur gör man?

Han börjar bli så stor min pojke. Idag ville han gå ut och leka, visst klart han får det. Sätt på dig överdragsbyxorna sa jag och då skrek han att DET tänkte han då INTE göra!! Sen stack han ut och smällde i dörren..
Mycker nej nej nej, aldrig i livet och det tänker jag INTE göra!

Jag blir ju gråhårig..

Trotsiga snart 2-åringen känns ju nästan som semester om man jämför med stora pojken..


Kommentarer
Postat av: Katja

Ja, det är ju därför 6 års åldern kallas lilla tonåren;) Härligt härligt, men njut nu, för det blir värre.....

2011-09-26 @ 08:34:08
URL: http://ytterbymorsa.blogg.se/
Postat av: nina

tyvärr, gråa hår får du aldrig du har inte dom generna!

2011-09-26 @ 21:48:19

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0