Dagis dagis

När Malte var färdiginskolad grät han hjärtskärande några dagar när jag lämnade honom. Jag hade lust att springa tillbaka, ta honom i famnen, gå hem och aldrig mer lämna honom nånstans!
Men jag måste jobba.
Ringde till dagis efter en stund och kollade läget och han var glad som vanligt. Så det kändes ju skönt, men att lämna sitt lilla barn som gråter efter en är inte speciellt roligt.

Men så igår (tror jag det var) lämnade jag honom som vanligt utomhus (dom andra var självklart ute oxå)
sa -Nu ska jag gå till jobbet.
Han gav mig en hejdå-puss, vinkade och fortsatte sen att leka! :O
Jag ba, men hallååå, grina lite så att jag vet att du kommer att sakna mig..
Ckockad gick jag därifrån, kände mig lättad, jag behövde inte vara orolig, han trivs där.
Samma sak imorse, han gav mig en puss och sa hejdå.
Lilla lilla unge.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0