Kaos

Efter en liten promenad till konsum vid 19 så känns det bättre, skönt att komma bort fast det bara är för en liten stund utan barn. Jag fick ny energi och orkade söva en gnällig liten pojk. Ja, Jonne var såklart hemma med barnen, inte lämnar jag doom ensamma.. Ifall någon skulle undra.

Kommer vi att skaffa en till bebis nångång? Jag hade velat ha en till.. Fast OM det någonsin skulle hända så inte än på några år, och när dom åren har gått kan man ju ha ändrat sig 35 gånger.

Men tänk att aldrig mer få föda barn, aldrig mer få se sitt barn för första gången, dom där första minuterna som känns alldeles magiska, lukta på sitt nyfödda barn, ligga och titta när bebisen sover så man själv glömmer bort att sova, känna värmen från en liten kropp mot sin, ge det lilla lilla barnet all kärlek man inte trodde fanns.

Kommer jag att få uppleva det igen? Det där nya.

Klart att spädbarnstiden är jobbig, men inte alls på samma sätt som när dom blir äldre såklart. Skrikiga, sömnlösa nätter är inget i jämförelse med en 5-åring med tokutbrott.

Försökte hitta en nyfödingsbild på datorn, men har bara dom från mobilen och dom är inte speciellt bra.. Bilderna från digitalkameran är i bärbara datorn som ligger under sängen och vägrar fungera.. Ska snaaart lämna in den. Jojomensan.

Inte många timmar gammal

Sovande bebisar är bland det finaste som finns

Jo, dom är ju fina när dom är vakna oxå..

Och helst plötsligt blev han stor, hur nu det gick till..